arrow-right arrow-down search share

Käytämme evästeitä (cookies) käyttäjäkokemuksen parantamiseksi ja käyttötilastojen keräämiseksi.

Jatkamalla sivuston käyttöä hyväksyt evästeiden käytön. Lisätietoja

x

I snöleopardens land - om snöleoparderna hade ett eget paradis, skulle det vara i Tibets Qingzang.

Haltias specialutställning och uteområdet 5.12.2019-29.3.2020

 

Utställningen I snöleopardens land tar dig med på den franska naturfotografen Frédéric Larreys resa till det tibetanska höglandets karga förhållanden i snöleopardens fotspår. Larreys foton och resereportage är utställda vid Finlands naturcentrum Haltia mellan 5.12.2019 och 29.3.2020.

Utställningen I snöleopardens land är uppdelad på två ställen i Haltia. Härinne ligger fokus på snöleoparden, hoten mot arten och hur den skyddas. I utställningen kan man även se ”I harmoni med snöleoparden” – dokumentären från Frédéric Larreys expedition. Vid Haltias utställningsområde utomhus kan du bekanta dig med djuren i det tibetanska höglandet och få en glimt av lokalbefolkningens liv i harmoni med snöleoparden.  

Vissa fotons arter (eller deras nära släktingar) är det möjligt att se på Högholmens djurgård!

 

Inträde med Haltias inträdesbiljett. Viste du att du kommer gratis in till alla Haltias utställningar, också till I snöleopardens land, medmuseokortti logo2 Museikortet! Läs mera on Museikortet 

Fakta om snöleoparden:

Panthera uncia
Höjd: 55–65 cm
Längd: 90–115 cm
Svansens längd: ungefär 100 cm
Vikt: Vanligtvis ungefär 25–55 kg, men hanar upp till 75 kg har påträffats.
Snöleopardens språng: till och med 15 meter.

Snöleoparden lever huvudsakligen i kalla, karga bergsområden.  Dess revir kan sträcka sig över ett upp till 1 000 kvadratkilometers område. Den rör sig oftast ensam och undviker människor. Snöleoparden är inte i allmänhet aggressiv, och vad man vet attackerar den inte människor. Snöleoparden är som aktivast i skymningen morgon och kväll. Dess huvudsakliga näring är olika vildgetter och -får, som skruvhornsgetter och blåfår. Snöleopardens närmaste släkting är tigern. 

Haltia Lumileopardin mailla 2019 2020Snöleopardens utbredning och hot 

Snöleoparder bor i Centralasiens bergstrakter som i Himalaya och Altai bergen. Deras revir sträcker sig över 12 olika stater.  Snöleopardens naturliga stam uppskattas till ungefär 4000–6600 individer och arten klassas som hotad. Arten finns på ett utbrett område, och ett av hoten är splittring av livsmiljöerna. Om livsmiljöerna blir isolerade från varandra kan de återstående populationerna blir så små att de hotas av inavel. 

Snöleoparden hotas av tjuvskytte, bete och boskapsskötsel samt klimatförändringen.

Hur skyddas snöleoparder?

Skyddsorganisationer såsom Snow Leopard Trust, WWF och Panthera arbetar med lokala samfund för att bekämpa tjuvskytte och illegal handel, för att förbättra miljömedvetenheten och underlätta situationen för lokalbefolkningen.  Exempelvis skyddar högre boskapsinhägnader boskapen bättre och minskar antalet snöleoparder som dödas av boskapsskötarna. Inom skyddsarbetet utvecklar man också nya hållbara näringar åt lokala invånare och rovdjursersättningssystem, som kan stöda både snöleoparderna och lokalbefolkningen. 

Mer information om skyddet av snöleoparder:

www.snowleopard.orgwww.wwf.orgwww.panthera.org

Skydd av snöleoparden på Högholmens djurgård

Ungefär 400 snöleoparder bor i världens djurparker och arten har sitt eget skyddsprogram. Med hjälp av det paras lämpliga individer med varandra och man garanterar en genetiskt varierande stam i fångenskap. 

Det har funnits snöleoparder på Högholmen sedan 1967. År 2012 blev Högholmen medlem i internationella Snow Leopard Trust-organisationen för att stöda snöleopardens skyddsarbete i naturen. Forskning av artens livsmiljö och beteende samt stöd av lokala invånares näring och miljöfostran spelar centrala roller.  Högholmens understöd riktar sig till GPS-märkning av snöleoparder och banbrytande forskning med blodprover, som kan utreda sjukdomsalstrare inom snöleopardspopulationer i naturen. Dessutom har Högholmen forskat bland annat i snöleoparders ungars avföring. Utifrån de här uppgifterna kan forskare fastställa hur gamla ungar som har rört sig tillsammans med en hona inom olika områden i naturen.

Mera information:

www.korkeasaari.fi